Att köpa sin första egna basketkorg är för många något av ett högtidligt ögonblick. I samma sekund som ställningen eller plattan skruvas fast väcks en möjlighet att träna skott, leka med vänner eller helt enkelt njuta av ljudet när bollen rasslar genom nätet en stilla sommarkväll.
Det kan verka som ett enkelt val att ställa sig inför, men så fort man börjar läsa in sig inser man hur pass många modeller som faktiskt finns. Två av de tydligaste huvudspåren är den fristående varianten på fot och den väggmonterade som fästs direkt i en husfasad, ett garage eller på en stolpe. Den här artikeln går på djupet i frågan om vilken typ som kan passa dig bäst och varför valet ibland är mer nyanserat än man först tror.
Basketkorgens väg in i svenska hem
Under de senaste tre decennierna har basketsporten vuxit i Sverige på både elit- och breddnivå. När Michael Jordan dominerade NBA exploderade intresset även här, men den verkliga folkhemspoleringen skedde först när det blev billigt att importera utrustning. Plötsligt kunde butiker marknadsföra prylpaket där både boll och korg ingick till överkomliga priser, något som ledde till att bakgårdar, villatäppor och innergårdar fylldes med improviserade planer.
Den tidiga boomen drevs främst av fristående korgar eftersom de var enkla att sälja som allt-i-ett-lösningar. På senare år har dock väggmonterade system fått ett uppsving i takt med att fler vill ha en mer permanent och estetiskt integrerad lösning.
Läs vår omfattande jämförelse av de bästa basketkorg!
Vad kännetecknar en basketkorg på fot
En fristående korg består normalt av en bottenplatta som fylls med vatten eller sand, ett teleskopiskt eller integrerat ställningsrör samt en bakplatta med ring och nät. Den största fördelen med konstruktionen är mobiliteten. Man kan rulla den in i garaget när höststormarna kommer eller flytta den till den sida av uppfarten som för tillfället ligger i skugga. Just flexibiliteten lockar många barnfamiljer där behovet av lekyta växlar över tid. Även hyresgäster, som inte får borra i fasaden, dras till den här lösningen. Det krävs ingen permanent installation och om man flyttar är det bara att tömma plattan och ta korgen med sig.
En annan uppskattad egenskap är höjdjusteringen. Många modeller kan sänkas ner till runt 2,3 meter och höjas upp till de officiella 3,05. Det gör att yngre spelare får en rimlig nivå medan äldre barn och vuxna kan träna på full höjd. Nackdelen är att hela stativet vilar på en relativt smal bas. Ibland uppstår en svajig känsla när skotten träffar hårt i plattan, särskilt om denna är tillverkad i tunn akryl eller polyeten. Vissa tillverkare har försökt lösa det med tvärstag och förstärkta ramprofiler, men rörelsefriheten i konstruktionen går aldrig helt att eliminera. Vid dunkförsök eller aggressiva lay-ups får man därför acceptera ett visst gung.
Väggmonterad basketkorg och dess karaktär
När en korg skruvas fast i en husvägg får man en grundstabilitet som i praktiken är lika bra som att spela i en idrottshall. Fasaden ger en bärkraft som överträffar den fristående basen flera gånger om. Därmed försvinner svajet som annars kan störa skotten. Skruvarna dras vanligtvis in i regelverket bakom panel eller tegel, vilket ger samma känsla av fasthet som en professionell stolpe i markfundament. Resultatet blir ett distinkt studs-ljud i plattan som många upplever som mer tillfredställande.
Det starka fästet medför dock en rad praktiska krav. Först och främst behöver man ha en lämplig vägg- eller stolpe yta i rätt höjd. Taknockar, burspråk och fönster måste analyseras så att bakplattan inte kolliderar med byggnadsdetaljer eller skymmer siktlinjer från inne i huset. Dessutom fordras verktyg, expansionsbultar och i vissa fall expertis om väggen består av murverk. Det går att montera själv, men ett felborrat hål kan leda till fuktinträngning eller sprucken puts. Att flytta korgen i efterhand innebär att man måste laga och måla, vilket gör lösningen mindre flexibel.
Tekniska materialskillnader
Plattan på väggmonterade korgar tillverkas ofta i härdat glas eller polykarbonat med högre densitet. I premiumklassen ger glaset en autentisk studs och klar siktlinje, men kräver samtidigt ett fundament som utan problem bär den extra vikten. Fristående korgar nyttjar i stället lättare plastkompositer för att inte göra stativet topptungt.
Ringarna är vanligen av solid stålstång i båda kategorierna, men fjädersystemen som gör att ringen kan flexa vid dunk skiljer sig. En väggkorg får extra stöd av bakre infästningen, medan den fristående modellen ofta har en enklare fjäderlösning som riskerar att ge vika vid hård belastning.
Utrymmesfrågan och installationen
Det är lätt hänt att man stirrar sig blind på själva korgen och glömmer hur mycket plats en bana faktiskt kräver. En ställning på fot behöver ett plant underlag där basen kan rullas utan hinder, vilket vanligtvis pekar mot garageuppfarter eller asfalterade gårdsytor. En väggkorg kan däremot monteras ovanför gräsmattan, men tänk på att studsen från bollen blir oförutsägbar på mjukt underlag. Skall man kunna dribbla måste underlaget vara fast, och plattor eller gjuten betong är därför en fördel oavsett korgtyp.
Själva monteringen tar i regel kortare tid med en fristående korg. Man fyller basen, sätter ihop rören och skruvar fast plattan. Sedan är det bara att börja spela. En väggkorg kräver mätning av exakt höjd, borrning med betong- eller träborr samt förankring med ankarbult. Processen är inte komplicerad för den händige, men tar längre tid och ställer högre krav på precision. Har man en putsad fasad måste man dessutom täta ordentligt runt fästanordningen för att undvika framtida skador från vatten.
Säkerhetsaspekter som inte får glömmas
Stabilitet är den allra tydligaste säkerhetsfaktorn. Olycksstatistik från amerikanska konsumentsäkerhetsmyndigheter visar att vältande fristående korgar orsakat ett antal allvarliga skador genom åren, särskilt när basen inte fyllts ordentligt eller när barn klättrat på ställningen. En väggmonterad korg kan inte välta, men risken skiftar i stället till infästningen. Om skruvarna fäster i rutten träregel kan hela paketet lossna vid ett kraftigt ryck. Därför är noggrann materialanalys central innan man börjar borra.
En annan faktor är närområdet runt korgen. Många placerar ställningen nära uppfartens kant för att kunna parkera bilen bredvid. I stridens hetta riskerar spelare dock att krocka med karossdelar eller sidobackspeglar. Genom att mäta upp ett säkerhetsbälte på ett par meter runt korgen kan man minska risken. Med en väggmodell slipper man basen, men man måste ta höjd för att spelare inte springer in i väggen efter en offensiv returtagning.
Underhåll och livslängd
En fristående korg kräver årlig kontroll av vatten- eller sandnivån i basen. Fryser vätskan under vinterhalvåret kan materialet expandera och spräcka plasten. Sand är tyngre och påverkar rörligheten, men fryser inte och ger ibland längre livslängd. Ställningen bör också spolas ren från vägsalt om man bor där det sandas på vintern eftersom korrosion annars påskyndas. Väggmonterade korgar klarar sig relativt bra så länge man ser till att bultarna sitter fast och att eventuella fogar vid penetreringen förblir täta. Plattans glas eller polykarbonat kan repas av kvistar vid kraftig blåst, så en snabb visuell inspektion efter stormar är klokt.
Ekonomisk jämförelse över tid
Vid första anblick är en fristående korg ofta billigare eftersom paketpriserna inkluderar allt som krävs. Grundprislappen kan ligga någonstans mellan 1 500 och 5 000 kronor beroende på plattans storlek och material. Väljer man ett tyngre ställ med härdat glas kryper priset upp till 9 000 kronor. Väggmonterade system börjar runt 2 500 kronor, men arbetskostnaden för montering tillkommer om man inte gör jobbet själv. I längden kan den väggbaserade lösningen dock bli mer kostnadseffektiv eftersom den har färre rörliga delar som slits. Basplattor är kända för att spricka efter tio till femton år och ersättningsdelar finns inte alltid till äldre modeller.
Den sociala dimensionen av valet
En mobil korg kan rullas ut på gatan när grannbarnen vill spela tre mot tre under sommarkvällar. I många kvarter blir ställningen ett naturligt samlingsnav som backas in mot trottoarkanten och lockar förbipasserande att lägga upp ett spontanslag. Om man däremot bor vid en smal gata kan detta skapa irritation eftersom köregenskaperna begränsas. Väggkorgen står fast, vilket gör att spelytan alltid är densamma och grannarna vänjer sig vid var bollen studsar. Inget av alternativen är i sig mer socialt, men båda påverkar hur enkelt det är att improvisera spel med större grupper.
Miljöaspekter att väga in
Många tänker inte på vilken transportkostnad som medföljer en fristående korg. Basplattan tillverkas av robust plast och är skrymmande i tomt tillstånd, vilket innebär hög volym i frakten. Väggmonterade kit är ofta plattare och därmed mer fraktsnåla. Å andra sidan består plattor av härdat glas av energiintensiv produktion. En fristående modell tillverkad helt i återvinningsbar polyeten kan därför vara fördelaktig om man betänker den totala livscykeln. Ett sätt att minska klimatavtrycket oavsett val är att välja lokal tillverkare i den mån det går. Svenska företag producerar visserligen i mindre skala men använder elmix med låg andel fossil energi, vilket ger en lägre koldioxidkostnad per kilo material.
När passar det ena bättre än det andra
Barnfamiljen med yngre spelare som växer fort gynnas i allmänhet av en fristående korg tack vare den enkla höjdjusteringen. Hyresgästen som inte får borra i fasaden har nästan inget annat alternativ. Lagspelare som vill öva på dunkar och bank-shots får däremot mest spelkänsla av en fast väggmodell.
Den som har ett garage i söderläge kan dessutom spela året runt under takutsprånget utan att behöva flytta ställningen undan snön. Bor man i ett område som ofta drabbas av hårda höststormar kan mobiliteten vara vilseledande, för även om korgen kan rullas undan väger den flera hundra kilo när plattan fyllts. Att rensa basen på vatten varje gång vinden friskar i blir snabbt opraktiskt.